Karin Starzmann är läkare, hon är utbildare i hur läkarna ska bli bra på att sjukskriva, och hon forskar kring sjukskrivningar och rehabilitering.
Hennes senaste forskningsartikel handlar om diagnosens betydelse vid sjukskrivning.
– Hur läkaren formulerar läkarintyget är avgörande för om sjukskrivningen ska accepteras eller inte av Försäkringskassan, säger Karin Starzmann för att sedan snabbt förklara att det inte handlar om att "lura" systemet, eller att Försäkringskassan är det stora onda monstret som ska bekämpas.
I stället handlar det om att läkare ska lära sig regelverket, och ta sin uppgift att ställa diagnoser och skriva sjukintyg på största allvar.
– Vi vill undvika ett ställningskrig mellan läkarna och Försäkringskassan. Därför har vi utbildningar och workshops med läkare om hur man gör bra sjukskrivningar, och Försäkringskassan är med på de utbildningarna.
När patienten väl blivit sjukskriven är nästa steg att få patienten frisk igen, och det är mer komplext.
– Här ser du den vanligaste orsaken till sjukskrivningar, säger Karin Starzmann och pekar på en stor affisch om hennes senaste forskningsartikel. Det står inte ryggont. Det står inte förslitningsskador. Det står psykisk sjukdom. Patienternas psykiska sjukdom är det vanligaste orsaken till sjukskrivning. Först på andra plats kommer muskellära sjukdomar.
– Allmänt har vi ett väldigt bra tänk kring rehabilitering i dag, men det gäller inte den psykiska ohälsan. Där haltar det betänkligt, och det behövs mer resurser inom både psykiatri och primärvård för att lösa det.
För några år sedan var synen på sjukskrivningar en annan, liksom även nivån på läkarintygen.
– Då skrevs intyg där det stod "Vila, utevistelse, se tidigare intyg".
Nu krävs betydligt mera tankeverksamhet från läkarna, som en följd av att hela systemet har förändrats i grunden. År 2005 satte regeringen målet att sjuktalen skulle halveras från 2002 fram till 2008. Socialförsäkringen förändrades liksom Försäkringskassans arbete. En bortre tidsgräns infördes för sjukskrivningar, och när dagarna var slut skulle den sjukskrivna personen in i ett arbetslivsinriktat program.
Karin Starzmann vet att människor har råkat väldigt illa ut när sjukskrivningsreglerna ändrades.
– Svaga människor ska inte fara illa i processen, och misstag ska kunna rättas till i efterhand.
Överlag tycker hon ändå att förändringarna var bra.
– Vi jobbar bättre och mer medvetet med sjukskrivningar i dag, och arbetsförmedlingen tar ansvar för att hjälpa människor tillbaka.
Om de bara får verktygen, och där är en fungerande psykiatrivård överst på Karin Starzmanns önskelista.
– Vi måste jobba med den psykiska ohälsan.
↧
Psykvårdens kollaps hotar systemet
↧
