Debatten om Sveriges försvarsförmåga handlar bland annat om Försvarsmaktens oförmåga att nå de av riksdag och regering fastlagda målen. I detta sammanhang blir det viktigt att förhålla sig till å ena sidan Sveriges försvarsförmåga och å andra sidan Försvarsmaktens faktiska förmåga.
Sveriges försvarsförmåga omfattas av vår säkerhetspolitik med vårt förhållningssätt till omvärlden såsom EU, FN och NATO men handlar även om förbanden i Försvarsmakten.
I försvarsberedningens rapport från juni 2013 framgår att; framtiden blir allt svårare att förutsäga. Sverige är solidarisk med andra. Det nordiska samarbetet är viktigt och utvecklingen i Ryssland är oroande. Försvarsberedningen anser att Sverige måste kunna värna landets suveränitet, svenska rättigheter och intressen, våra grundläggande värderingar samt skydda svensk handlingsfrihet. I perspektivet att försvara Sverige mot väpnat angrepp och hävda svenska intressen i närområdet bedöms därför vår försvarsförmåga behöva ökas med hänsyn till solidaritetsklausulen och en osäker hotbild. Detta kräver förband som inte kan trollas fram ur hatten då de en gång avvecklats eller inte ens utvecklats.
Försvarsmaktens faktiska förmåga handlar om personalens kvalitet och statusen på materielen. För att personalen ska ha relevant kvalitet krävs utbildning, övning, träning och insatser, varför Försvarsmakten inom givna ekonomiska ramarna måste bygga högsta möjliga kvalitet! Antalet förband står i direkt relation till den ekonomi som riksdag och regering ger Försvarsmakten.
Att debattera försvarsfrågor handlar således även om vilken utgångspunkt du har som debattör. Är det Sveriges försvarsförmåga eller Försvarsmaktens faktiska förmåga som debatteras? Försvarsmakten ska och kan bara fokusera på Försvarsmaktens faktiska förmåga.
En armé om ca 13000 personal och ett hemvärn om ca 22000 tillsammans med en personalomsättning, lågt räknat på 10 % per år, ger en tydlig bild! Vi är en insatsorganisation! Men vi förblir samtidigt en utbildningsorganisation där tusentals soldater varje år ska tränas och övas och även utbildas från grunden innan de kan placeras i ett krigs- eller hemvärnsförband. Så för att nå, av riksdag och regering, ställda mål 2019 behövs mer samövning samt viss tillförsel av materiel. Det är en trovärdighetsfråga och en fråga om att personalen i Försvarsmakten ska kunna hantera de svåraste av uppgifter – väpnad strid.
Att sätta in förband nationellt eller internationellt utan rätt förutsättningar är inte möjligt. Det behövs mer realism avseende ekonomi och ambition från politisk nivå och fortsatt tydlighet inom Försvarsmakten. Vi får den kvalitet och kvantitet som vi är beredda att betala för! Övning ger färdighet, men färdighet kräver övning. Det nya personalsystemet kostar pengar.
I Försvarsmakten måste vi fortsatt ta ansvar för och göra allt för att utbilda och träna våra förband. Om vi inte använder tiden väl mot 2019 kommer vi erodera ned personalens kvalitet och urholka våra förband. Försvarsmakten har förslag på konkreta åtgärder för rekrytering och vidmakthållande av deltidsanställda soldater. Jag ser fram emot att vi implementerar dessa.
Vad gör vi då idag vid förbanden där verksamheten konkret genomförs. Några exempel:
Vid Skaraborgs Regemente, P 4 har vi genom åren haft ansvaret i ibland annat Afghanistan, Kosovo, Bosnien och Liberia. Huvuddelen av regementets anställda har verkat internationellt. Regementet står även i internationell beredskap 2014 och har i slutet av året ansvar för ännu en insats i Afghanistan.
P 4 är sedan 2013 även tillika Militärregion Väst. Tillsammans har förbanden inom Militärregion Väst lämnat stöd till polis och räddningstjänst i över 200 olika typer av insatser under 2013 och deltagit i länsstyrelsernas planering med bland annat höga vattenflöden och kärnteknisk olycka. Ett exempel på klokt nyttjande av Förvarsmaktens resurser vid krishantering i samhället.
Vid P 4 är vi drygt 1100 fast anställda, 350 deltidsanställda och 2000 hemvärnssoldater vid regementet. 2019 ska antalet deltidsanställda öka till 1100. Totalt har P 4 under 2013 utbildat och tränat över 2500 soldater och officerare under olika övningar vid de sju krigsförband och tre hemvärnsförband som P 4 ansvarar för, och våra soldater är kunniga och har ett berömvärt engagemang. Regementets förhållningssätt utgår från att vi har kompetensen, vi kan verksamheten och vi gör insatserna! Den arbetsinsats som officerare och civilanställda gör vid P 4 för att utveckla våra soldater och våra förband är berömvärd och inger både respekt och beundran.
I Skaraborg finns förutom P 4 även Trängregementet, Markstridsskolan, Skaraborgs Flygflottilj, F 7 och Livregementets Husarer, K 3 där också ett professionellt arbete genomförs. Tillsammans har vi byggt Försvarsmaktsråd Skaraborg. Detta är ett samarbete på regional nivå tillsammans med kommunledningarna i Skövde, Karlsborg och Lidköping. En banbrytande idé och ett mycket gott samarbete mellan förband och kommuner där vi tillsammans är en garant för ett bra resursnyttjande och synergier mellan förbanden och kommunerna. Försvarsmaktsråd Skaraborg är en vinna-vinna lösning för hela Skaraborg.
Att aktivt justera reformen och klokt analysera omvärldsläget kräver mod och handling, inte tystnad, avvaktande eller glädjebilder från vara sig oss i Försvarsmakten eller våra folkvalda. Den relativt öppna debatt som nu pågår är en viktig del för att defakto åtgärda konkreta behov som övning och träning. Balansen och bredden i debatten gör att vi ger Sveriges invånare en realistisk bild om Sveriges försvarsförmåga och Försvarsmaktens faktiska förmåga.
Försvarsmaktens potential att lyckas med det nya personalförsörjningssystemet är direkt kopplat till den professionella attityd och den ansvarskänsla till verksamheten som finns hos personalen tillsammans med viljan att analysera och justera efter hand. Vi har, vi kan och vi gör! Men det kommer parallellt att krävas att riksdag och regering är villig att göra detsamma! Jag är beredd att säga att de kommer att göra just det! Vad är alternativet? Därför ser jag med stort intresse fram emot försvarsberedningens rapport och hur de ser på Försvarsmaktens framtida utveckling och uppgifter.
Överste Fredrik Ståhlberg, chef Skaraborgs Regemente, P 4 och chef Militärregion Väst