Socialstyrelsens statistik för amning visar att 2000-talets nedgång i fortsätter.
96 procent av barnen som föddes 2011 ammades efter en vecka men bara 63 procent efter sex månader. Året därpå var siffrorna lägre och trenden pekar nedåt.
Stöd avgör
De regionala skillnaderna är stora. Västra Götalands län ligger något under riksnivån och mellan kommunerna skiljer en hel del. (se faktaruta)
Karin Gottvall vid Socialstyrelsen tror att skillnader beror på att amningsstödet efter förlossningen ser olika ut i landet.
– Stödet direkt efter förlossningen är väldigt viktigt. Det vet vi, säger Ellen Lundqvist som arbetar med statistiken.
Ger upp hemma?
Tiden på BB är viktig.
– Mycket tyder på att tidig hemgång gör att färre ammar, säger Charlotta Uggla på Socialstyrelsen och aviserar att nya amningsråd ska sändas ut till berörd personal.
Högre ålder och utbildning ökar amningen. Födelseland, kultur och tradition påverkar också.
– I höst kommer en rapport från Uppsala-forskare som tittat på fler faktorer som påverkar amning, tipsar Ellen Lundqvist som tror att den kan väcka rejält intresse.
Antikroppar från mammans bröstmjölk ska ge lägre risk för mag- tarminfektion, öroninflammation och luftvägsinfektion.
Halvår gäller
Ett halvårs amning på heltid rekommenderar WHO, vilket även gäller i Sverige. Men det saknas studier som visar om samma gräns verkligen bör gälla även i industrialiserade länder.
En stor amerikansk studie fick uppmärksamhet i våras. Där syntes ingen skillnad i hälsa eller utveckling mellan syskon som ammats eller fått flaskmjölk.
Däremot finns tecken på att barn i sämre uppväxtvillkor gynnas av amning jämfört med flaska.