Det finns flera förklaringar till varför antalet viltolyckor ökar under hösten. Många djur förflyttar sig under gryning eller skymning. Den här tiden på året sammanfaller djurens rörelser med tiden när många åker till och från jobbet.
Söker nytt bete
Samtidigt är det älgens brunsttid och det leder till spring i skogen. Att älgar och rådjur söker nya betesmarker är en annan förklaring. Ytterligare en förklaring till att viltolyckorna blir fler är jägare och jakthundar som kan sätta viltet i rörelse.
När olyckan har hänt kallas oftast en av länets eftersöksjägare till olyckplatsen. Jakob Johansson och Jan-Olof "Julle" Ericson är två av länets eftersöksjägare som har ett godkännande av polisen.
Jakob Johansson är samordnare för det 20-tal eftersöksjägare som finns i Falköpings kommun. De kallas ut av polisen för att ta hand om påkörda djur, antingen djuret har dött, ligger skadat eller har sprungit iväg.
Full befogenhet
På reflexvästen märkt med "viltolycka" har jägarna även sitt registreringsnummer. I varje kommun finns eftersöksjägare med befogenhet att söka upp skadat vilt.
– Vi har fullmakt att förfölja viltet tills vi är klara, förklarar de.
Jan-Olof "Julle" Ericson konstaterar att det både finns viltolyckor som inte går att undvika och onödiga olyckor.
När älgen eller rådjuret rusar ut på vägbanan hinner förare knappt fatta vad som innan smällen. En del av de olyckorna hade kunnat förhindras eller bli lindrigare om man höll mer koll på vad som finns i vägdiket.
– Bilisterna tänker inte på vad som finns vid sidan av vägen, säger Jan-Olof "Julle" Ericson.
Först ett, och sen...
Och så finns det viltolyckor som inte borde ha inträffat. Det Jan-Olof "Julle" Ericson kallar onödiga olyckor är när bilisten gasar på efter att ha sett ett vilt passera vägen.
– När ett djur har passerat, kan det komma ett till eller två till.
Eftersöksjägarnas råd till bilisterna när olyckan har inträffat är att ta det lugnt.
– Märk ut var det hände, lämna platsen och ring polisen, säger Jakob Johansson.
Helst med en viltolycksremsa, alternativt en plastpåse som binds fast i en buske.
Blodspår underlättar
Om det påkörda djuret dör och blir liggande i vägdiket är det enkelt för eftersöksjägarna. Då handlar det bara om att hitta markägaren. Svårare är det när det skadade djuret har sprungit iväg och de med hundar ska spåra upp och avliva djuret.
Svårt är det också om kollisionen har varit lätt och det är osäkert om eller hur skadat det påkörda djuret är.
– Men det kan räcka med att backspegeln träffar älgens bakben för att benet ska slås av, säger Jan-Olof "Julle" Ericson.
Eftersöksjägarna kan ibland med blodspår och hur djuret har rört sig förstå hur allvarlig skadan är.
– Mest arbete lägger vi ner på de djur vi aldrig hittar.