Skaraborgsgruppen mot sexuella övergrepp och misshandel av barn anordnar årligen en konferens i ett ämne som är angeläget utifrån kunskap om barns utsatthet. I år handlade träffen om grooming, när vuxna tar sexuell kontakt med barn.
En av föreläsarna i ämnet var Ulrika Rogland, jurist och målsägandebiträde som anfört flera mål när det gäller våld mot kvinnor och barn som rört grooming på internet.
– Problemet är sällan att det saknas bevis. Det svåra är att få barn att berätta. Barn tror ofta att de har koll men det har de tyvärr sällan.
Hur bör man som förälder agera om man misstänker att ens barn blivit utsatt?
– Det viktigaste är att lyssna utan att anklaga. Man ska inte bestraffa och skuldbelägga barnen. Utifrån vad de berättar får man som vuxen avgöra om en polisanmälan behöver göras.
Gromning är förbjudet i Sverige sedan 1 juli 2009 och den som gör sig skyldig till gromning kan dömas för kontakt med barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst ett år.
– Det är tyvärr en krånglig lag där det mig veterligen endast blivit en fällande dom. Effekten är åtminstone att det blivit lättare att prata om fenomenet när det blivit mer uppmärksammat.
I takt med att polis och tekniker blir allt duktigare på att veta var de ska leta i datorer som beslagtas upptäcks allt fler fall.
– Har man blivit utsatt är det viktigt att få det stöd man behöver. Även föräldrar till utsatta barn kan behöva stöd. Då finns det barnkriscentrum eller barnahus man kan vända sig till.
Ulrika Rogland menar att där det finns barn kommer det alltid att finnas de som vill få kontakt med barn. Hon ser gärna att det blir en del av utbildningen för lärare och annan skolpersonal för att få mer kunskap om grooming.