– Om jag får en ordentlig anledning till varför jag ska lämna mina matrester så kan jag gå med på det, säger Jan Sandström.
Utanför Skara bor Jan tillsammans med sin fru. Båda är pensionärer och mycket noga med deras sopsortering. I husets källare finns olika behållare och påsar för att de enkelt ska kunna dela upp allt från plastförpackningar och glas i olika färger till metallburkar.
Komposterar
När paret lagar mat tillreder de bara så mycket som de gör åt. Skal från grönsaker och ägg komposterar de eller eldar i huset. Nu när AÖS, Avfallshantering Östra Skaraborg, har infört sopkärl för matavfall får de problem.
– Inte ens kaffesump har vi att leverera. Det använder vi som jordförbättrare och runt våra jordgubbar och smultron för att slippa sniglar. Filtren eldar vi i kaminen, berättar Jan.
Extra avgift
Levererar paret inget matavfall så får de betala 520 kronor extra per år.
– Idén med att hämta upp matavfall är jättebra, men för oss är det fullständigt meningslöst. Har vi inget att lämna när de kommer så får vi betala, säger Jan.
Lämnar en halv liter
Även om Jan och hans fru helst vill kompostera sitt matavfall lämnar de lite i en påse varannan vecka för att slippa den extra kostnaden.
– Än så länge är det ingen som har sagt hur mycket vi måste leverera. Vi lämnar en halv liter rester ungefär och så kommer det en stor lastbil för att hämta det. Det verkar fånigt att det ska behöva vara på det viset.
"Maktspråk"
Anledningen till varför AÖS samlar in matavfallet är för att de ska kunna ta vara på energin.
– Det är lite maktspråk och det gillar jag inte. De borde kunna vara lite flexibla. Det kan ju inte vara meningen att vi ska behöva slänga mer mat bara för slängandets skull?
Men Lars Persson, förbundschef på AÖS, har tidigare besvarat kritiken och förklarat att det handlar om att nå de miljömål som riksdagen har beslutat om.
– Av komposteringen kan vi inte ta tillvara på någon energi. Det finns alltså en orsak till varför vi går mot insamling istället för kompostering. Det går emot etappmålet, förklarade han tidigare i SkLT.
Det finns 16 miljömål som har satts upp i Sverige som är kopplade till flera etappmål. Ett av etappmålen handlar om att 50 procent av matavfallet från bland annat hushåll ska sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäringen i det kan tas tillvara. Detta ska vara uppfyllt senast 2018.