Läraren Klas Öhman ledde mösspåtagningen i aulan och uppmanade dem till oljud. Det var inga problem för studenterna att höras, med skrik, tutor och visselpipor kunde ingen klaga på att de inte var livliga nog.
– Jag börjar med att berätta hur det ska gå till, ungdomarna har inte alltid koll på sådant nu. Sedan ska jag hetsa dem lite, och hetsa dem lite mer och sedan får de ta på mössorna, förklarade Klas Öman.
Fast flera av studenterna hade redan tagit på sig sina mössor, så de blev tvungna att ta av dem för att kunna ta på dem igen. Innan mösspåtagningen höll talman Ebba Grape ett tal till studenterna och uppmanade dem att spara alla minnen som sträcker sig från hösten 2011.
Till sist fick studenterna ta på mössorna med ett jubel. Med det blev de Skaradjäknar, en titel som bara studenter från Katedralskolan kan få. Sedan gick studenterna vidare till borggården för lyckönskningar från personalen innan det var dags för nästa höjdpunkt, utspringet.
På taket vid huvudentrén spelades svängig musik från MoP-elever. Nedanför stod släkt och vänner ivrigt väntade på att de nyblivna Skaradjäknarna skulle komma utspringandes. Klas Öhman berättade anekdoter om varje klass och läste upp hälsningar innan de fick springa ut genom gången som Musikens Vänner bildat. Först ut var NA11.
– Välkomna ut i verkligheten. Era mentorer hälsar att ni ska chilla, säger han.
Till ES11 ville mentorerna utbringa ett ringande tjoho och TE11 ombads att skydda sig mot virus och använda hjälm.
Klass efter klass kom ut till publikens jubel, den ena högljuddare och med mer konfetti än den andra. Öhman varnade för att BA 11 skulle låta en hel del vid sitt uttågande, men EE11 bjöd på några fler decibel med sina tutor.
På den fullpackade gräsplanen blev de nybakade studenterna omkramade och hängdes på allt från blommor och gosedjur till toalettborstar och badleksaker.
