Tio år efter dramatiken träffar tidningen Emelie och hennes mamma.
Emelie har växt upp till en glad och harmonisk tjej som gillar att dansa hip hop och disco och är duktig på att spela piano.
– Hon har börjat tävla i dans. Annars är hon ganska lugn. Hon har inte lika bråttom som när hon föddes, säger Linda och ler mot sin dotter.
Gick över tiden
Vi träffar dem hemma i deras kök strax utanför Lidköping. På väggen hänger ett porträtt på Emelie tillsammans med hennes två år äldre storasyster.
– Lovisa var två år när Emelie föddes. Hon hade väntat och väntat. Emelie var beräknad till den 24 november, men jag gick en vecka över tiden.
På kvällen mot den 1 december sa Linda till Lovisa att imorgon när du vaknat och ska öppna första luckan i adventskalendern så har du en lillasyster.
1 december kom och Linda började undra om hon kanske lovat sin dotter för mycket.
– Vid åttatiden på kvällen satt vi och tittade på tv och jag hade börjat ge upp, när det blir nog inget i dag heller, sa jag till Mikael.
De slappnade av.
– Sedan plötsligt från ingenstans kände jag hur värkarna började komma, de gick att klocka och kom väldigt tätt. Då sa jag att vi kanske borde åka in.
Tvååriga dottern Lovisa låg och sov.
– Både min mamma och syster kom hit för att sitta barnvakt.
Plötslig dramatik
Linda ringde till förlossningen i Skövde och möttes av en lugn röst, nästan för lugn.
Hemma i villan i Lidköping rådde kaos, en bjärt kontrast till den kvinnliga sköterskans lugna kommentar om att vänta lite så ska jag hämta en penna.
– Jag hade lust att skrika att jag håller på att få barn nu!
Under tiden hade någon ringt efter ambulans och på väg ut genom dörren gick vattnet.
– Det kändes som barnet skulle komma med vattnet.
Linda och Mikael tvekade på om de skulle vänta in ambulansen eller ge sig iväg med den egna bilen.
– Det kändes som en evighet. Men så kom ambulansen. Det var Bosse och Olle.
Linda minns namnen eftersom de hette som pojkarna i Astrid Lindgrens Alla vi barn i Bullerbyn.
– Ambulanssjukvårdarna såg att jag nästan hade börjat krysta och de var först lite tveksamma till om vi skulle åka in till Skövde.
Stannade vid Vadsboleden
Hon har funderat kring för- och nackdelar med beslutet.
– Å ena sidan var det skönt att nästan vara framme när Emelie föddes, å andra sidan kan jag tänka att hon lika gärna hade kunnat få komma till världen här hemma.
Det hon inte visste då när hon låg i ambulansen, med Mikael på passagerarsätet, var att Bosse och Olle aldrig tidigare varit med om någon förlossning.
– Men de var jättelugna.
Strax efter bron över Vadsboleden vid nuvarande Skövde Arena sa en av ambulanssjukvårdarna att "vi får stanna här", och så körde de in till vägrenen.
– Han var så lugn, det var skönt och vi var rätt coola också, säger Linda.
Bara en och en halv timme tidigare satt hon och Mikael och slappade hemma i soffan. Då var klockan åtta på kvällen.
Tjugo över tio föddes deras andra dotter Emelie i en ambulans vid Vadsboleden i Skövde.
– När vi ringde hem var alla helt uppspelta och det är ett under att Lovisa inte vaknade.