Sedan 2006, då den nya sjukförsäkringsreformen kom, minskade sjukfrånvaron stadigt under flera år. Men 2012 började sjuktalen gå upp igen, och i Västra Götaland har det ökat mer än i riket i snitt.
Samtidigt får landstingen allt mindre statliga pengar till bland annat åtgärder mot sjukskrivningar och till rehabilitering. Den så kallade sjukvårdsmiljarden kommer att fasas ut, och det möter blandade reaktioner i Västra Götalandsregionen.
- Det är svårt med pengar som delas ut kortsiktigt, till olika projekt, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström.
- Vi föredrar långsiktiga strategiska lösningar, och vi får nu diskutera hur vi går vidare när statsbidragen tar slut.
Bland annat handlar det om att finansiera arbetet med multimodal rehabilitering av människor med smärta i rygg, axlar och nacke, eller med problem med ångest eller stress.
Samtidigt finns inga rapporter om att den formen av rehabilitering har hjälpt människor tillbaka i jobb.
- Det är svårt att mäta effekten av rehabilitering, säger Christina Möller, koordinator på regionens hälso- och sjukvårdsavdelning. Olika rapporter visar att det är svårt att nå målet med återgång i arbete, men att patienternas hälsa har förbättrats och att deras livskvalitet har ökat.
Vad det beror på att sjuktalen ökar snabbt i just Västra Götaland kan varken ledande regionpolitiker eller hälso- och sjukvårdsdirektören ge svar på. De är heller inte villiga att direkt koppla ihop sjuktalen med bristerna i den psykiatriska vården.
- Om det fanns för få psykiatriläkare skulle vi ha färre sjukskrivna, för då skulle det vara brist på läkare som sjukskrev människor, säger Helén Eliasson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsutskottet.
- Den stora gruppen patienter med psykisk ohälsa ska också kunna handläggas på primärvårdsnivå, på vårdcentralerna, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström.
